”Koldioxid är livets gas/tas upp av växterna och orsakar därför ingen global uppvärmning”
Detta och liknande missledande argument med samma innebörd har yttrats av
en rad företrädare för näringslivet (framförallt från de vars verksamheter är
beroende av fossila bränslen), bl.a. av Per-Olof Eriksson i DI-Debatt 2008 (www.di.se)
och företrädare för de marknadsliberala lobbygrupper som intervjuas i den
satiriska dokumentären Yes Men Fix the World (www.youtube.com)
och har kommit att bli en av hörnstenarna i klimatskepticismen. Märkligt, med
tanke på att detta argument är så pass svagt som det är.
Till att börja med vill jag kortfattat beskriva kolets naturliga kretslopp,
dvs. hur kolet rör sig inom och
mellan jordens alla ekosystem, geosfären, hydrosfären och atmosfären. Visst är det så
att kol är en
grundläggande byggsten
för alla livsformer och att koldioxid
används av växterna i fotosyntesen, dvs. processen genom vilken klorofyllet i
växter omvandlar solenergi till kemisk energi i form av sockerarter. Denna
process består av en serie kemiska reaktioner som förutom solenergi förutsätter
koldioxid som växten tar upp från luften och vatten som växten tar upp från
jorden genom rötterna. Sockerarterna som bildas använder växterna till att
bygga upp sin egen biomassa, samt att ge näring åt andra växter och djur.
Restprodukten i fotosyntesprocessen är syrgas som i sin tur används i
respirationen, eller cellandningen, i både växter och djur. Cellandningen, som
verkar i symbios med fotosyntesen, kan beskrivas vara processen där
sockerarterna och syret förbränns och återigen omvandlas till koldioxid, vatten
och energi. Växtrester och döda djur bryts ner av destruenterna, mikrober och
svampar som omvandlar dessa rester till koldioxid som återgår till atmosfären.
Om växt- och djurresterna inte förbränns utan komprimeras under lång tid i
lager bildas kol, olja och gas som människan sedan industrialiseringen
utnyttjat som fossila bränslen, vilket bidrar till utsläpp av koldioxid i
atmosfären som tidigare var bundet i miljontals år.
Argumentet ”koldioxid är livets gas” förutsätter att det finns tillräckligt
mycket växtlighet som kan tillgodogöra sig denna koldioxid, men som det ser ut
idag sker snarare storskalig skövling på många håll i världen (www.thinkglobalgreen.org).
Små och tillfälliga ökningar av kol i kolcykeln kan det stora flertalet växter hantera, genom att
de tar upp mer koldioxid än vanligt och därför växer snabbare (www.dec.ny.gov),
men släpper man ut mer koldioxid än växterna kan ta hand om, parallellt med massiv
skogsskövling utan återplantering, får man självfallet en nettoökning av koldioxid
i atmosfären och därför också en förstärkt växthuseffekt.
Argumentet ”koldioxid är livets gas” är dessutom en grov förenkling, eftersom
växter är beroende av en rad olika faktorer utöver tillgång till koldioxid. För
att en växt ska kunna tillgodogöra sig den extra koldioxiden och öka sin
tillväxt krävs också ett ökat tillskott på vatten, något som det råder brist på i stora
delar av världen. Dessutom är det inte alla växter som gynnas av ett tillskott av
koldioxid. Fotosyntesen hämmas t.ex. i somliga växter vid ett tillskott
av koldioxid (http://resources.metapress.com),
medan andra växter blir känsligare för insektsangrepp vid plötsliga förhöjningar av
koldioxidnivån (www.sciencedaily.com).
Studier som gjorts på vete har också visat att ett tillskott av koldioxid försämrar
vetets näringsupptag och ger plantor med sämre näringsvärde (www.sciencemag.org).
Källor
Dagens Industri,
Hämtad: 2013-01-17, Senast uppdaterad: 2008-06-04
Youtube, (Yes Men Fix the World, 2009),
http://www.youtube.com/watch?v=OazUh0Ym8rc
http://www.youtube.com/watch?v=OazUh0Ym8rc
Hämtad: 2013-01-17, Senast uppdaterad: 2010-12-09
Think Global Green,
Hämtad: 2013-01-17, Senast uppdaterad: 2013-01-16
The New York State Department of Environmental Conservation,
http://www.dec.ny.gov/lands/41794.html
Hämtad: 2013-01-17, Senast uppdaterad: 2012
Delucia et al. (1985), Photosynthetic inhibition after long-
http://resources.metapress.com/pdf-preview.axd?code=32370807846477k5&size=largest
Science Daily,
http://www.sciencedaily.com/releases/2008/03/080324173612.htm
Hämtad: 2013-01-17, Senast uppdaterad: 2008-03-25
Science Magazine,
http://www.sciencemag.org/content/328/5980/899.abstract
Hämtad: 2013-01-17, Senast uppdaterad: 2010-05-14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar